Plötsligt så händer det...

Ja... helt plötsligt så händer det. Barnen leker utan att skrika åt varandra, utan att slåss, utan att den ene gråter. De har lekt i snart 45 minuter med att bygga en koja i köket med stolar. Jag har suttit och mailat och jobbat och Magnus lagat middag och de har skött sig helt själva. Det hör natulgitvis till undantagen med det är härligt att se att de har glädje av varandra. Detta beror väl främst på att Albin har börjat leka fantasilekar. Det tog nästan tre år...

Solig oktoberdag

Idag är det kallt- runt noll grader. Solen skiner underbart. Barnen fick ta på sig täckbyxor i morse och skrapa bilrutorna. Harry satt och tjurade i garaget för han ville ha mer mat. Kylan gör att han instinktivt vill äta upp sig och kastade sig över matskålen. Axel längtar, längtar efter snön och vi har redan börjat prata om tomten. Först kommer spejartomtarna sedan kommer den riktiga tomten. Det är spejartomtarna som kollar att barnen sköter sig och rapporterar till tomten. Det är också de som lämnar klapparna i julstrumpan. Det går ju inte att tomten kommer båda på natten och på kvällen. För ologiskt. Jag hoppas att vi lyckas hålla tomten levande i ett tag till. Jag kom ihåg när jag insåg att det var bluff- hos min faster Evy när jag var liten. Anders klädde ut sig i sjörövarmask och jag blev innerligt besviken. Men julklapparna var välkomna i alla fall. Magnus är i Örebro och ska underhålla kunder i dagarna två så ikväll ska vi mysa bara jag och barnen. Jag har lånat nya biblioteksböcker så det blir nog att läsa en hel del. Min dator hemma är fortfarande paj... så imorgon måste jag för första gången på år gå till banken och fixa mina bankärenden. So much for 21st Centrury Technonogy.

Albin 2,5

Albin har förändrats mycket sedan sommaren. Han har börjat lyssna till sagor och sitter själv och leker med duplo och andra saker och har verkligen kul med bara sig själv. Han är mer mörkrädd och orolig än vad Axel har varti och hr ofta troll och monster i huset. Han är skuggan nummer två- alltid kring ens fötter. Han älskar fortfarande att vara utr och har aldrig tråkigt. Att cykla är poppis och i höst har han även plockat mycket bär bakom smedjan. Att laga mat och bygga i sandlådar är också kul. Han pratar som sldrig förr och har blivit stor mentalt. "Det är orättvist" "Jag får aldrig leka" är vanliga kommentarer. Hans tidsperspektiv har blivit bättre, han kan vänta på sin tur och vat vad en stund är. Men han är sig lik också- en stark vilja, snabbare är de flesta. våghalsig och positiv. Han är känsligare än Axel för konflikter- han blir orolig om någon är arg eller ledsen. Men är också mer dramatisk i itt uttryck. Men för det mesta är han glad och framåt. Spexar och showar för nytt folk och är framåt tillsammans med nya barn. Det är häftigt att de är så olika.

Axel 4,5 år

Axel 4,5 år- helt galet vad tiden gått fort. Just nu så bygger vi mycket duplo och lego och han gillar fortfarande att läsa sagor. Han har börjat fråga mer avancerade frågor. Mamma- hus snurrar jorden runt solen? Kan man heta trä? Sedan skrattar han gott när jag säger att man kan heta Sten och Stig och Bror. Det kan man väl inte mamma! Golf gillar han fortfarande även om vi sällan tar oss iväg till ranchen. han och Albin har fått en liten bag och luftbollar så vi kan spela hemma. Axel älskar dagis och har hittat ett gäng killar han trivs med. Det är mycket fantsilekar och Axel gillar att vara inne och leka. Han tycker i regel att det är lite besvärligt att gå ut och har ibland svårt att komma igång med något. Han vill fortfarande vara med oss vuxna och följer oss som en skugga hemma. Om vi inte engarear honom i någor så hör vi. "Jag vet inte vad jag ska göra" var trettionde sekund. Han och Albin leker bra så länge Albin gör som Axel säger...men konflikterna duggar tätt. Han är vår goa och glada kille, omtänksam och fundersam och väldigt snäll.

En sammanfattning

Ja...min lilla bärbara dator har fått fnatt och därav mitt sparsamma bloggande. Den har nu fått gå till datordoktorn så får vi se om det blir bra. Sommaren har övergått till höst och vardagen har satt klorna i familjen Nilsson. Jobba- dagis- föräldramöten- kvällsutbildningar- resor och en och annan helg som är full av vänner och familj. Ett bra liv men ibland är vardagen dödligt tråkig. Jag drömmer om resor till varmare länder, ett kanon jobb som inte är så hattigt, vinna på lotto och betala igen alla eländiga lån. Jag drömmer om att Holmsundsvägen ska bli klar så jag slipper sitta i bilkö varje morgon, jag önskar att jag flög fram som Usain Bolt när jag är ute och joggar. Jag önskar att vi hade en husa som städade, tvättade och lagade mat och handlade, fixade vinterkläder till barnen och en personal shopper till mig som hatar att gå i affärer. Men det är bara jag och Magnus och barnen så vi får ha lite omoderna kläder, lite sand under fötterna inomhus, falukorv och fiskbullar lite för ofta och holmsundsvägen kan jag ju inte göra mycket åt, inte lånen heller för den delen. Solen skiner idag och månaden oktober visar sig från sin bästa sida. Det ska bli skönt att komma hem till Lövövika och njuta av helgen. Ikväll ska vi heja fram Tove i Idol. Hennes mamma jobbar på Folkunv. så vi måste ju se hur det går. Alla har lovat att rösta- ungen är ju för häftig.