God Jul 2010

Passar på att önska alla en god jul, nu börjar snart karusellen....pojkarna håller på att klä på sig för att åka med Magnus och dela ut små julöverraskningar till kompisar. Många vänner har gjort fina julkort och skickat ut, men vi har inte lyckats göra det i år heller. Magnus har hämtat sina skidor, men det är lite för kallt för att åka. Jag har åkt på någon trevlig åkomma som gör att jag känner mig bakis hela tiden. Klasiskt då man blir ledig, då kroknar hälsan. Killarna är på topp och vi hoppas att det är bara jag som är matt i lacken imorgon då vi ska fira hos Eva och Leif.
Veronica och barnen ska komma hem idag- vi har inte hört något om de kommit fram, det har ju varit riktigt dåligt väder i Europ. Det vore ju en mardröm om de fastnar på någon flygplats. Så vi håller alla tummar för att det ska gå bra. Imorgon ska de börja sin resa norrut mot Skellefteå. Måtte Kung Bore hålla sig i skinnet, det är inte lätt att köra vinterväg i snöstorm efter ett par år i varmare land. Men......GOD JUL på er alla/ eller de få som ännu följer med i bloggen....

Nedräkning

Nu har vi börjat nedräkningen till Jul. Min hjärna är trött och protesterar vid minsta utmaning. Vi kör på järnet ända till den 22 då jag och barnen blir lediga. Det stora den här veckan är att Axel tappat sin första tand. Han var så stol och glad när jag hämtade honom på förskolan ingår. Han hade helt sonika dragit ut den. Så i natt kom tandfén och lämnade 10 kronor och tog tanden med sig. Albin är lite undrande vad det där med att tappa tänder är för något. Han visar istället sin sneda och trasiga tand som han har sedan han föll i golvet i smedjan och stolt förklarar att han också tappat en tand.

Vi har haft ett gräsligt snöoväder, så att jag blir alldeles matt. Igår såg vi inte ens ut för all snö som yrt upp på våra fönster. Jag skottade i 30 minuter, men fick ändå lämna halva och i morse så skottade jag bara fram brevlådan och bilen. Lilla blå klarar sig förvånandsvärt bra i snön. Igår kämpade jag mig hela vägen till Husum för att nästan fastna på deras parkering. Hemresan var hemsk, så bara några meter framför mig. Det blir skönt med tre veckors uppehåll, sedan brukar jag vara taggad på ett åka igen. I helgen så åker vi till Skellefteå för att fira Pelle som fyllt 50 år, det ska bli mysigt. Barnen ska få klä mormors gran och kanske gå på badhuset....tiden flyger fram

Adventstider

Vuxentid- det har vi verkligen fått tack vare underbara Eva och Leif. Förra helgen tillbringade vi i Sundsvall- jag gjorde bort alla mina julklappsköp. Magnus jobbade på dagarna och jag njöt av en förmiddag på Ikea och Birsta centrum. I lung och ro köpte jag bätte lampor till barnens rum (nu ser de att leka efter klockan 15) samt förvaringslösningar till barnens garderober. Det tog tre år att komma loss, men nu är det en fröjd att lägga undan tvätten. Den här fredagen var jag och Magnus på BoK Orkester- så underbart, fantastiskt bra. Det är min 4:e eller 5:e konstert jag går på, och jag tröttnar aldrig. Vilka musikaliska genier de är! Så har vi julpyntat och julbakat och passat på att åka skidor i nya spåren och fejat och fixat sånt som aldrig blir gjort. Det känns lite som om vi sakta, sakta börjar hinna ifatt. I eftermiddag så bjöd vi hem kompisar och barnen lekte och lekte- nu sitter de helt utpumpade i soffan och väntar på adventskalendern. Imorgon är det simskoleavslutning och mys innan Magnus åker ut på vägarna igen. Axel är inne i en showperiod och uppträder varje dag- idag har vi njutit av tip-tap och Staffan var en stalledräng. Han är en underbar dansare också, han ser för härlig ut. Albin vill helst dansa med någon av oss, runt-runt. Nä, nu ska jag göra mig i ordning för att gå på Bodybalance- jag försökte springa i fredags, men jag sår så snoront i mitt knä..men spinningen igår gick bra. Så jag får nog lägga mina löparpjuck på hyttan och bli cyklist....så tråkigt. Jag tyckte att jag hade hittat en bra hobby. Å, vad det är mysigt med advent!

Lördag morgon

Jaha.. äntligen lördag. Klockan är 9:19, Vi har hunnit bygga smålego, fikat frukost, leka skateboard, skriva önskelista till tomten (bara lego), skrivit handlingslistan, bjudit kompisar på fika, satt igång en tvätt, surfat efter vårtmedel, kollat jobb email och svarat på det mest akuta. Magnus har til och med hunnit duscha och klä på sig och riva alla sängkläder och stöka bort upp. Axel har varit hos mormor och levt lyxliv i två dagar och kom hem med värsta sexårshumöret. Han gormar och styr och ställer och är samtidigt lite olycklig för att allt känns så jobbigt. Albin parerar och försöker hänga med i brorsans berg-och-dal bana. Han är sitt vanliga glada jag men med treåringens mycket bestämda vilja. Han är vansinnigt kul just nu, han berättar historier, skämtar och spelar på känslor. Han är fortfarande lika kramig och mysig. Axel dras mellan att vilja vara stor och vilja vara liten. Det gäller att komma ihåg att ibland ge en kram och erbjuda en andra chans. för det kan inte vara lätt. Som förälder är det lätt att bli irriterad och tycka att han ska skärpa sig. Själv så känner jag mig sugen på att vara ledig, för nu tryter inspirationen på alla plan. Tack och lov så ska jag klippa mig idag, så jag i alla fall slipper se ut som en Mattisrövare. Jag hoppas också att min rygg ska bli så bra att jag kan träna igen. Jag har haft snudd på ryggskott trots att jag är relativt vältränad. Måndagsexemplar! Nu är ryggen bara sådär trött att det pirrar i den och jag vill sträcka på mig hela tiden. Nä, dags att börja röja om vi ska ha besök i eftermiddag...

Bye, Bye Old Betty

Fort var det gjort. Nu har vi sålt gamla Bettan, vår V70 Volvo. Det gick på ett par timmar. Två killar kom och tittade på den, gruffade lite om priset, men betalade och körde iväg. Magnus är helt slut av hela den här byta bil grejen. Han har gjort ett jättejobb med allt fixande. Hoppas nu att min lilla Skoda Fabia brummar på i all oändlighet och att den är ett riktigt praktexemplar- den har bara gått 5500 mil, så det ska hålla tycker man. Det är inget lyxåk, lite konservburk över det hela- men vad jag har längtat efter en liten bil. Premiärturen blir imorgon- hoppas hon sköter sig. Axel grät krokodiltårar när vi sa att gamla bilen skulle säljas, men har verkar ha kommit över det. Hon är blå- min favoritfärg. Vi får se vad smeknamnet bli...Lilla Blå kanske. Jag och Axel ska köra lite "pimp-my-ride" så att hon verkligen känns so vår. En Wonderbaum lavendel, snöskrapa, sop, startkablar, snöspade, bogserlina, förstahjälpenväskan. All done!

Jag drömmer om...

...sommaren

...sommaren

sommaren.....

Jag drömmer om...

.. en kupévärmare och en timer...i morse så var jag först ut i morgonrocken 06:10 för att sätta i motorvärmaren. Sedan 07:15 för att slå igång bilen. Sist 07:45 för att skrapa den och försöka komma iväg till förskolan. Detta är inte en positiv situation för en vinterhatare! Ursch, vad jag ogillar vintern. Nu kommer jag att frysa till i maj igen. Varje dag eldar jag i kaminen som en galning bara för att härda ut. Varför vinter? Magnus är så glad för nu kan vi åka skridskor, skidor och elda ute och grilla korv. Min enda tanke är varför? Varför ska jag stå ute och frysa när jag kan äta inne, sporta inne och bara stanna inne? Jag går i ide- vi ses i maj!

Published with Blogger-droid v1.3.9

Published with Blogger-droid v1.3.9

Speaking Examinor

Ja, som min kära pappa påpekade häromsistens, så är vi inte kvar på skuleberget. Men min dator har krashat, så nu bloggar jag på Manges. Vi jobbar som galärslavar just nu, men snart hoppas jag att det släpper lite. Idag har jag blivit klar med min utbildning som Speaking Examinor för Cambridgeproven. Det ska bli kul att bedömma prov längre fram samt att det är en bra sidekick. Våra killar mår toppen. Albin är fortfarande sjuk var tredje vecka, så vi pusslar med VAB mellan varandra och Eva och Leif. Om de inte bodde så nära så skulle detta livspussel vara så otroligt mycket svårare. Tack och lov också att mor och Lennart också hjälper till trots 13 mil en väg. Lennart ficar allt praktiskt när han kommer och momme lagar god mat så att jag slipper.

Jag lyckades också springa min tjejmil trots att mitt knä nästan lade av efter 5 kilometer. Bra att ha en stark vilja ibland. Så nu i vinter ska jag vila från att löpträna och spinna och lyfta skrot för att se om det håller bättre nästa säsong. Kanske är jag för gammal för att börja med nya hobbies av det här slaget. Borde kanske satsat på 7 sorters kakor eller sticka. Men det vore kul att springa under timmen nästa gång...så satsar på Umemilen nästa år. Magnus ska åka delar av Vasaloppet, så han ska slava i skidsrpåret i vinter.

Annars så är allt precis sim vanligt egentligen.... men ändå så annorlunda...

on the road...

efter rast vid skuleberget, en kissolycka och lek med kompisarna är vi på vägen igen. bil dvdn är en räddande ängel och semestervibben är påtaglig. lennart fortfarande på sjukhus, trist. albin sjunger manboy och kiss, axel nynnar med. nästa stopp gävle.

Published with Blogger-droid v1.3.9

Elna på besök

Vi hade sådan tur att vi hann träffa Elna hos mormor. Det var tur att vi kunde bo alla hos momme, men otur att Lennart fick lunginflammation och ligger fortfarande på sjukhuset. Så jag kunde sköta makrservicen och underhålla barnen då mor åkte till sjukligen. Vi var alla på badhuset en dag och Elna och jag hoppade hopptorn och var i de djupa bassängerna. Momme och Albin och Axel var nöjda i den varmare barnpoolen. Det nya badhuset är verkligen fräsht. Igår så besökte vi Leos Lekland och alla tre körde järnet och gjorde av med den värsta energin. Jag har sprungit med Alfons i skogen. Han är ganska kul, för har stannar ibland och bara tittar på mig ( ofta i botten av en backe) precis som han undrar om jag är riktigt klok. Han väntar tills han inte ser mig längre och kommer sättande i racerfart. Benen och foten/knät är väl inte helt bra, men med liniment så känner jag mig bättre. Det är svårt att träna inför någon när kroppen inte svarar alls på träningen och minsta påfrestning så får jag sona med ömmande leder. Skynda långsamt har aldrig varit min melodi, men idag får jag nog vackert vila. Vi väntar på att Emma och Isaks bebis ska komma också. Jag har gissat flicka- vi får väl se....

36 timmar kvar!

36 timmar kvar tills semestern. Jag är less på att köra järnet varje morgon med lämning, kriga igenom vägarbetet, trassla sig mellan galna cyklister till jobbet. Logga in på datorn som tar en evighet, logga ut som tar en evighet. Trassla sig hem, trött, hämta trötta barn, blir ännu tröttare, kasta ihop en värdelös middag bara för att få det överstökat. Ignorera stöket och dammet i huset, samvetsgrannt kasta in en tvärr utan ambition att hänga den, strunta i att plocka ur diskmaskinen. Tvättat av barnen hjälpligt i duschen och hoppas att de ska sitta stillla en stund utan att driva varandra till vansinne. Längtar jag efter semester och en chans att få en liten, liten paus? Om......trots att jag lärt mig att inte ha för höga förväntningar- alla saker ska fixas fast man är ledig....men ändå en paus från det intellektuella maraton som det är att vara lärare ibland. Slippa dagisstressen ich VAB stressen och Mangus resor bara ett litet tag.

Autograf

Testing, testing.. vi hade hoppats att det skulle gå att blogga från min telefon- men trknikes under svek oss eller så HHF. Killarna fick sitt livs första autograf en "kändis" igår..Linda Bengtzing som rockade lös på en parkering i Vännesby på ett föetagsjippo. De stod helt stilla framför scenen en lång stund. Det är en rockstjärna sa jag till Axel. Had hade diggat Kiss hela morgonen på Youtube och tyckte nog att hon var en ganska blek upplaga av Gene Simmons i platåpjuck och smink. Albin undrade nog mest vad det var för ståhej och vart man kunde få en ballong. Men hon stod där tålmodigt och skrev autografer till alla som ville ha och kön var lång. En eloge till henne för hon var toppen med barnen fast det regnade och var kallt. Vi hann träffa mostrarna Katarina och Lena och önska glad midsommar, då det blir en liten skara i stugan i år. Vi tillbringade kvällen med att drömma om semestern med Ante och Jennie och barnen lekte superbra ihop, helt synkade. Småkillarna körde sitt race och Stina och Axel hade sin egen agenda. Vi tittade lite på Kronprincessans bröllop på eftermiddagen, och nog var hon vacker i alla fall. Och en eloge till hovet att bjuda in Svenska folken på hela kalaset. De lär ha den snyggaste bröllopsfilmen i alla fall. Vidvinkel, fokus och skärpa även om jag saknade mysbelysningen under middagen. Gestapolampor...

från mobil till blogg- visst vore det kul om det fungerade...

testing, testing123

Underbart, det regnat

Tro det eller ej, men det känns skönt att det spöregnar ute. Vi tände en eld och tog ner legot och satt och byggde medan Magnus lagade mat. Det var så skönt att inte känna ute-stressen eller "bäst att passa på medan solen skiner" stressen. Dessutom behöver vår gräsmatta verkligen vatten. Magnus giller verkligen gräsmatten, medan jag tycker att det inte är så fin. Nu har jag lovat att inte säga ett knyst om gräsmattan mer. Men jag tjuvgödsade den lite extra när han var borta. Den behöver mer matjord, ett skyfall förstörde hela grundarbetet när vi precis gjort den. Dessutom storstädade jag huset i veckan, så smutspaniken slipper jag också. Det är bara dammtrasan som ska göra sitt. Imorgon ska jag äntligen klippa mig och idag lyckades jag köpa ett par nya byxor. Allt har blivit för stort efter löpträning och GI, men det är skönt att vara tilbaka till sitt gamla jag igen. Sista veckan på jobbet nästa vecka... sedan 7 veckor utan jobb, lämning, hämtning, VABning, tjat om vems tur det är att vara hemma och framför allt SOMMAR! Jag struntar i om det inte blir en varm och solig sommar, bara jag får vara ledig och andas en strund. Jag längtar efter att läsa en bok, så mycket att jag igår på Konsum köpte en bok jag redan läst. Jag hoppas att jag får byta den och att alternativen är hyggliga, utbudet var inte imponerande. Dessutom trodde jag att det var Peter Robinsons nyaste bok- min favoritförfattare- ack vad jag bedrog mig. Åh, vad det är skönt med fredag. TGIF!

Ledigheten hägrar...

Nu njuter vi av den snöfria tiden på året. Visst, det är inte så varmt ute och den härliga sommarvärmen låter väna på sig. Pojkarna är ute jämt. de vill fiska, hoppa på studsmattan, leka med kompisar. Igår var det Axels namnsdag- det var en stor dag för honom och vi åkte på Nisses och köpte bullar. Hemma år vi middag och tog fram flaggan och satte på bordet. Han var så stolt och glad och jag inser att jag nu gått i namnsdagsfällan. Men, livet ska firas och varje sekund uppskattas. Albin ville gärna vet när han hade namnsdag och när han fyller år. Det är svårt att förklara tid för en treåring. Killarna är ovanligt harmoniska just nu och håller sams bättre än tidigare. Magnus har haft golfskola med Axel och tre andra barn och det har gått jättebra. På söndag är det avslutning med grillning hemma på Tobaksvägen. Så nu får vi lägga ner lite tid på golfen i sommar så att de får en chans att komma igång.

Vi har jobbat i trädgården en del med buskar och träd som vi fått av Vickan i Kåge. Trädgården blev mer ombonad. Mor kom också med pallkragar, så nu har vi börjat på vår lilla kryddträdgård. Vi börjar med persilja, citronmeliss, timjan och gräslök. Rabatterna växer och allt verkar ha överlevt. Vi får se om allt blommar...

Ikväll ska storkusinerna sova över och det ska bli mysigt. Jag ska ställa fram fika nu, för storkillarna har varit på simskola. Vi har bäddat mysigt i gästrummet, så det känner sig trygga.
Ja..nu vill alla gå ut, bäst att hänga på.... nu flyter förresten båten- äntligen. Ikväll ror Magnus ut den på djupt vatten. Hoppas hon flyter även där.

Better late than never.

Ja, trots mina goda ambitioner så bloggar jag inte särskilt ofta. Till och med jag själv tycker att det är lite trist. Men såhär är läget med familjen Nilsson. Barnen har precisi blivit friska efter att ha varit hemma två veckor med hög feber och en hemsk hosta. Det var skönt att komma iväg till jobbet i måndags och hinna ikapp lite. Vi har fått remisser till Barnkliniken för Albins mage och Axels astma och allergi. Så vi hoppas att vi får komma dit efter sommaren. Idag var jag och Albin och tog blodprover, och har var så duktig. Han tog det helt lungt och pratade glatt med de fina sköterskorna. Han var lite fundersam över blodet som kom och jag tror inte att han kopplade ihop det med sin egen kropp. Han var mest glad över den glittriga ödlan han fick efteråt. Han gillar också deras låda med dinosaurier. han sorterade med i vasstandskategorin, långhalskategorin och trehorningskategorin. Han surrar hela tiden och hade en lång utläggning om dinosauriernas relation till varandra. Axel han har det jobbigt med pollenallergin och är ganska trött just nu. Men han är en typisk femåring just nu, solig, glad och kärleksfull, energisk och fartig. Han har lärt sig att cykla nu, men det är ett tag kvar till han kan svänga och vänd utan att ramla. Han läser lite och har blivit mer intresserad av att skriva. Han pular på med det på egen hand och vi pressar inte på för att intresset ska hålla i sig. Varje dag vill han gå på golfbanan och har nu spelat sitt först korthål. Han är helt makalös.


Båten Birgit är snart, snart klar för att sättas i vattnet- det är bara länspumpen som ska kopplas in. Magnus har jobbat hårt och målmedvetet för att bli klar. Sedan återstår det bara att försöka starta den gamla damen. I höst och i vinter ska vi ta skepperexamen så att vi vågar åka längre ut än Obbolabron. Jag är ju bara så rädd för vatten, jag undrar om jag någonsin kommer att tycka att det är kul. För övrigt så befinner sig Mangus i slutspurten på jobbet innan det lugnar ner sig, så han jobbar på med ett beundransvärt fokus och tålamod.

Jag har sprungit mitt första lopp med nummerlapp: Blodomloppet. 5 km dock, så det är mycket träning kvar till tjejmilen. Det var superkul! Roligast var nog att faktiskt spirnga om en och annan kille. Det har nog aldrig hänt tidigare i mitt liv. Stort ögonblick. (Det hör dock till saken att de var ganska tunga och otränade, så egentligen är det ingen merit. Men bra för det mentala...jag kan springa, jag är inte rädd) Sedan har vi jobbat vidare på vårt trädgårrdsprojekt. Det finns hur mycket som helst att göra när man börjar om från början. Vi har lagt många drömmar och planer på is, det finns varken tid eller pengar. Tanken är ju att jag ska bo här tills jag rullas in på hemmet, så jag hinner nog i alla fall. Men jag har i alla fall gödslat gräsmattan och rabatterna och lagt ut snigelgift så de låter bli mina blommor, jag har rensat rabatter och planterat lite nya växter. Jag har också tagit upp kampen mot Björnlokan- jag bara avskyr det eländiga ogräset. Naturligtvis växer det överallt här.

Ja, summa sumarum så har vi det bra här nere i Lövövika. Allt faller på plats med tiden, vänner, jobb, kompisar till barnen, båt, ny brygga, gamla Bettan rullar än. Så nu ser vi fram emot sommaren.

Sjukstuga, igen...

Ja, då var det dags att VABa igen. Albin slog till med feber igår kväll och ont i magen. Idag vaknade han med 38 grader men ganska så glad. Axel han gillar att få vara hemma när Albin är sjuk. Då vet han att det blir lugna aktiviteter och att det inte förväntas några stordåd. Sedan kan han tycka lite synd om Albin. Tur i oturen så går det ganska så bra att vara hemma från jobbet idag. Nästa vecka hade det varit värre. Magnus jobbar borta mycket framöver och jag kommer att behöva göra mycket på jobbet. Jag ska gå en kurs som jag längtat efter länge, det är läkarbesök och utvecklingssamtal och dealine på nya weben på jobbet och blodomloppet och en öm rygg och allt ska klaffa. Så varj sjuk nu för all del, gärna hela familjen på en gång. Sedan kommer det hipsvips att juni månad. Så jag både fasar och ser fram emot de två veckorna som kommer efter långhelgen. Jag hoppas att vi kan åka till stugan redan på onsdag om alla är på benen. Vi har längtat stt få komma ut till havet och naturen och den friska luften. Alla pratar om ryssvärmen som ska komma. Jag är glad om det inte regnar, och att björnen håller sig borta så jag kan springa utan björnfrossa...

Studs, studs

Japp, nu har pojkarna äntligen fått sin studsmatta! Vi har fått pengar av nära och kära när barnen fyllde år och investerade vi i en blå studsig sak, mer funktionell än vacker. Ungarna var helt betagna- en egen studsmatta. Axel, som har fått ny astmamedicin, studsade som besatt. Det är mest för hans skull som vi köpt den. Då det blir tungt att andas så vill han inte röra på sig- men med ny medicin och en studsmatta, så hoppas jag att han kommer igång. Han har förresten lärt sig cykla utan stödhjul. Vi tränar fortfarande på att stanna, svänga, bromsa, titta rakt fram och hålla balansen. Men när flytet infinner sig så cyklar han själv. Jag har haft ont i min rygg i helgen och inte kunnat träna- fy bubblan vad irriterande. Men idag så känns det bättre- hoppas att jag är tillbaka till helgen. Då ska vi vara i stugan, och om vi inte får björnfrossa ska Magnus och jag ha ett litet träningsläger. Den 20 springer jag och Anna Blodomloppet. 5 km uta ska nog gå bra. Min fina bror Anders var på besök här en snabbis från Kenya. Det var härligt att se honom igen. Det är konstigt att även om vi sets så lite i livet- han flyttade när jag var 10- så är bandet så starkt. Min fina storebror. Det ska bli bra att få åka ner och träffa dem allihop i juli. Nu vill Mangus att jag fixar handlingslistan. Bäst jag loggar ut! Han har förresten byggt en superfin brygga till båten...hoppas nu bara att det blir en båtsommar. Birgit står ännu i tusen delar på land..just det...logga ut!

Underbara Axel 5 år

Vår härliga kille har fyllt 5 år. Det är nästan helt overkligt. Han har haft jättekul på sina kalas och det har verkligen varit en spännande vecka. Legobygget vi köpte har gjort succé och han har fått så fina presenter. Albin har tagit det hela med jämnmod. Idag har han lärt sig att säga "albin" och inte "Ablin" . Han är stolt som en tupp. Han har hört när andra säger fel men har inte kunnat rätta sig själv. Varje dag så kommer de hem genomblöta och leriga från topp till tå. Tur att de har torkskåp på förskolan, jag brukar torka grejorna där istället för att ta hem eländet. Snart, snart är det ljust hela kvällarna- underbara sommar- kommer du snart? På Axels barnkalas så insåg jag vilken tur våra pojkar och även vi har, som har fått så många fina och unika vänner här. Det har nog varit värt all möda att starta om på nytt. Idag har jag anmält mig till Blodomloppet- mitt första springlopp i hela mitt liv. Kommer jag att överleva?

Hamam och vuxentid

Vi gör som vi alltid gör- kör oss i botten och sedan så tar vi en vuxenbreak. Barnen har varit hos fantastiska Eva och Leif som alltid ställer upp. Jag och Mangus jobbade med lite fix i huset som hängt över oss på fredag kväll- oljade alla ekdetaljer (massor med andra ord), satte upp sommargardiner och planerade Axels födelsedag nästa vecka. På Lördagen åkte vi ner till Ö-vik för att gå på Hamam. Underbart avslappnande och vi fick tid att bara umgås i lugn och ro. Ibland försvinner vi i jobb-barn-träna-kompis svängen och glömmer varnandra. Då behövs Hamam. rekomenderas för alla och en var. Hämtade hem trötta med glada barn och hann storhandla och träna innan. Perfekt- massor med entusiasm över till pojkarna. Vi var mest ute i det vackra vädret. Studsat studsboll, ritat med gatkritor, cyklat, prommenerat och rastat Harry. Han var helt i gasen efter en hel vinter i buren. Även om buren är stor så blir den väl tråkig. Han passade på att skutta, sola och gräva i snön. Så nu har vi roddat det sista för nästa vecka och allt känns faktiskt riktigt bra :)

4 man nere för räkning

Jaha- nu har Axel också kräkts- hela 4 dagar efter siste sjuke familjemedlem. När ska den här eländiga magsjukan ta slut? Jag hoppas inneligt att barnen är friska fram till sommaren, för nu ligger båda jag och Mangus back på jobbet. Det enda positiva med sjuka barn är att vi nästan hinner uträtta projekt på hemmaplan...Äntligen lyser solen och kan börja tugga sig igenom detta enländiga snötäcke.

Glad Påsk 2010

Ja-nu kommer några härliga lediga dagar. Vi har i två veckors tid härjats av vårens kräksjuka- fy för den lede. Nu hoppas vi att vi inte behöver vara sjuka mer. Det har äntligen börjat töa ute- men med tanke på att vi har snö upp till taket på smedjan så känns det föga förhoppningsfullt att snön försvinner till 1.a maj...Killarna är på topp och kör i 120 knyck från det att de slår upp ögonen. Albin är just nu uteslutande mammas kille. Han skriker och är arg på pappa om han kommer på natten. När han sover med oss ligger han nära, nära och helts ovanpå mig om Axel kommer. "min mammi" är mantrat och "jag älkar dig". Det var minde charmigt när han var magsjuk och kräktes efter hela min hals och ner i nattskjortan.Axel har upptäckt hur man spelar kort och jobbra hårt med att lära sig par, färg och triss. Han har också börjar skriva nu- stavar som ljuden. Pelle blir Pälä. Det är himla coolt. Han är ännu inne i sin legovärld. I helgen ska vi ha lite träningsläger och ta tillfället i akt när vi är lediga. Vi ska också träffa släkt och vänner. Våra tankar idag går till Anders P som fyller år. Grattis! Och till Camilla som igår opererade båda sina hälsenor- måtte det bli bra denhär gången. Tankar också till min fantastiska mamma som i dagarna vakar över Alfons som blivit kastrerad. Och sist men inte minst min syrster, bror, alla barnen och pappa i varma Hua Hin. Glaset är alltid halvfullt! Tankar också till coola Zakarias och Zebastian i Stockholm- de kommer att brottas i OS i London!

Lyckligt lottad

Just idag käner jag mig lyckligt lottad. Egentligen borde jag vara sur och trött och less. Magnus är borta på sitt fjärde dygn och är inte hemma förrän imorgon eftermiddag, Albin och Axel var hemma i måndags och var hängiga, jag hann jobba exakt 6 timmat innan Albin kräktes på gården på förskolan. Så nu VABar jag igen. Vaför känner jag mig lyckligt lottad? Jo, därför att mina pensionärer förstår att barna blir sjuka, för att jag gjort mitt yttersta för att få tag i allihopa, för att jag inte blir stressad över allt jag inte kommer att hinna den här veckan, för att jag faktiskt kan åka till Husum på torsdag då Magnus kan VAB:a, för att jag rodde hem en utbildning idag som jag egentligen behövde förbereda mer, för att Albin inte kräkts något mer, för att jag ännu inte mår illa, för att Axel är en underbar storebror, och sist men inte minst är jag glad att jag har ett stimulerande jobb att VAB:a ifrån. Jag är också glad för att ikväll blir den första kvällen på länge då jag inte behöver jobba för att hinna ikapp. Att träna hade varit kul, men jag kan ju inte få allt...

Grattis Albin 3 år

Min underbara solstråle Albin fyllde igår 3 år på alla hjärtans dag. Han är så härlig nu. Han har precis börjat leka själv med sina leksaker. Han stökar och fixar med sina gubbar och sitt lego. Han sjunger och spexar och vill gärna delta i familjebestyren. Skära tomater och gurka till middagen är poppis. Han är väldigt kärleksfull och kramas och pussas ofta och säger. "jag älskar dig" flera gånger om dagen. Han vill ännu komma i vår säng och sova nära, nära. När han säger sitt eget namn säger han "Ablin" och "Atel" heter storebror. Mommes hund heter "Afons" så han kämpar fortfarande med språket. Nappen har vi slutat med, men han tittar på mig som jag vore dum när jag föreslår att han ska gå på toaletten. Viljan blir starkare och starkare för varje dag och min kärlek till honom bara växer. Jag har fått två makalösa barn och jag är tacksam varje dag jag får vakna upp med dem.

Drömmar..

Idag är det inte svårt att drömma...
Jag önsskar att det slutar snöa..
Jag önskar att min förkylning försvann i denna sekund...
Jag önskar att Husum inte var så långt borta...
Jag önskar att huset var städat och piffat till helgen...
Jag önskar mig en kock som lagade mat åt oss en hel vecka...

Dock är jag tacksam för allt i mitt liv, dammråttorna, tvätthögen, disken, alla leksaker i hela huset, obäddade sängar...egentligen betyder det bara att jag exakt det liv jag vill leva...

Så jag ska sluta drömma nu...

Framgång...

Ja, så är det äntligen lite islossning på jobbfronten. Har i veckan skrivit på ett 1 års kontrakt på ytterligare 25%- så med en lärartjänst på 25 timmar + 10- så slutar jag på 35 timmar i veckan- 75% på papper men i verkligheten 80%. I alla fall i ett år så kan jag känna att jag drar mitt strå till stacken. Det ska bli kul med nya urmaningar. Så fick jag mitt CAE resultat i dag- betyg A. Skönt att det gick så bra- då sitter grunderna fortfarande. Hoppas på att ta ett CPE längre fram- så kan jag jobba vart jag vill i världen. Dock så planerar kag inte att åka någon stans, men det är liksom skönt att veta. Dessutom så sporrar det mig att jobba mer djuplodande med min engelska. Molnet på himlen är ändå att fröknarna på dagis tycker att Albin är dålig i magen (som vanligt) och tror att han har magsjuka. I min mening- han sover bra, äter som en häst, pigg, glad och helt som vanligt. Jag tror att han reagerar på maten, han har varit borta så länge. Så har jag otur VABar jag imorgon....igen...Gjorde korvtorn till middag. Mycket poppis. Vill ni veta? Dela ett grillspett i tre delar. Skiva korv och zuccini. Trä varannan korv, varanan zucini, toppa med ost och ställ tornet i en ungsfast form -gratinera i ugnen 200 grader i 10 min. Servera matvete till. Ja, back to business- ungarna ska i pyjamasen.

Kallaste dagen -29

Prickigast...

Albin blev prickigast till slut även om Axel har sjukare. Nu har de äntligen läkt ihop och ska börja på förskolan imorgon. Axel längtar nog efter sina kompisar- Albin är nöjd hemma. Ett stort tack till världen bästa mormor och världen bästa Lennart för att de kunde komma ner och vara med barnen så vi kunde jobba. Nu hoppas jag att de är friska länge, länge, länge...
Axel ska börja simskolan imorgon- vi får se hur det går. Hans bästis provade förra veckan men backade ur- vägrade gå i vattnet. Så det kanske inte blir av ifall han känner att det inte känns bra. I helgen investerade vi i riktiga skidor till barnen med pjäxor. Axel, som länge tyckt om att åka på de hopplösa barnskidorna susade iväg i spåret. Albin blev mest glad för sina pjäxor och ignorerade skidorna. Så Axel har åkt två kilometer skidor i helgen och vågar prova åka i backar och faller snyggt på rumpan när det går för fort. Själv ligger jag lågt med träningen sedan mitt knä backade ur förra veckan, har troligen belastat det för hårt- kondition och muskler följer inte varandra. bra flås och svaga muskler. Jaja, aptrist att inte kunna träna. Sjukgymnast får det bli, tur att det finns på Storsjöhallen.

Hösten 09

Ibland när det är vinter och vattkopporna flödar längtar man efter en sådan här kväll. Bilden tagen nere på hällan, ett mysigt ställe vid vår båt där vi roar oss ibland.

1 dag på jobbet...

1 dag på jobbet hann jag innan barnen blev sjuka. Vattkoppor visade det sig, inte helt oväntat då vi hälsat på vänner med åkomman i huset. Men ändå lite irriterande. Barnen har snart varit lediga i en månad från förskolan- behövs nästan en inskolning för att komma igång igen. Jobbet gick helt i stå igen. Axel har varit riktigt dålig med 40 graders feber, men inte så mycket prickar. Albin har två praktexemplar men verkar komma lindrigare undan. Det värsta med sjuka barn är att inte få sova på nätterna och oron då febern bara verkar stiga och veta vart gränsen går. Enligt sjukvårduppplysningen kan de ha hur hög feber som helst bara de inte slutar att dricka. Så idag har jag jagat Axel med juice och vatten hela dagen. Han verkar kvickna till nu på kvällen. Jaja- nu har vi i alla fall klarat av vattkopporna innan de börjar skolan.

Kung Bore är arg...

-30 grader klockan 07:00
Så det blir en innedag idag för mig och barnen. Det var länge det var så här kallt under en så lång tid. Itre veckor har det varit kallare än -10. Inte en enda dags blia- inga snögubbar alltså. På måndag börjar jag jobba igen och det känns helt ok. Det är alltid lite ångestöaddat att börja lämna barnen på dagis igen. Men med tanke på att Albin vaknade kl 05:00 i morse och pratade om sin bästis Lova, så tror jag att de kommer att gilla att komma tillbaka till polarna.
Jag har bara kunnat åka skidor en dag- antingen för kallt eller för snöigt och blåsigt. Men det var egentligen ett skämt hela åkturen- jag måste se ut precis som mr Bean på skidor. Ingen balans, total avsaknad av teknik dock med en vilja att lyckas. Jag tror jag ska hålla mig till turer på isen och inte skämma ut mig i spåret mer. Ja, juniorerna kallar...visst något om Stuart Little.

6 år...

I sex år har vi varit gifta idag kl. 15:00. Det var en underbar dag, minus 20 grader och sol på dagen och en stjärnklar himmel på kvällen och natten. Sex år med berg och dal, två fantastiska barn, två flyttar, husköp, husförsäljning, husbygge. Sex år låter så kort men det har varit innehållsrika år. Tillsammans har vi blivit starkare. Ser fram emot kommande år...

2010

Ja...ett nytt år. Vad säger man? Tjugotio eller tvåtusention eller tjugohundratio. Det nyta året har intletts med snö, massor av snö. Upp till knäna i morse då jag började skotta dagens skörd. Nyårsafton firade vi med grannar på gatan och det var en mycket trevlig tillställning. God mat, glada barn och många skratt. Det nya året började med snöskottning, kaffe med goda vänner och avslutas med middag- en ny vegetarisk rätt, handla på konsum och skotta snö. Ikväll ska jag försöka se min första Star Wars så att jag hänger med i Axels surr om Darth Vader och Shobacka. Han har förvisso inte sett en enda film han heller men är invigd i klubben ändå av sina kusiner. Imorgon kommer Magnus kusin med famillj och då blir det badhuset igen- två gånger på en vecka. Förra besöket kom vi med i VK i mitten uppslaget. Axel är nu en kändis. Vi försöker att gå på badhuset nu när Axel ska börja simskola i januari- så att rutinerna sitter. Jag och Magnus gå dessutom in gratis då vi har träningskort där. Jag har precis återhämtat mig från mitt andra bodypump pass på 5 år- så på måndag är det dags igen.

Mål för det nya året? Tja- en klassiker. 1) Sluta äta godis 2) GI mat så att vi blir oss själva igen. 3) Träna så att jag klarar tjemilen i september. Men det känns bara kul. Inte jobbit det minsta. Undra hur det känns om ett par veckor...